Elmia Subcontractor är en årlig internationellt präglad mässa där företag träffas för att ses – eller till och med göra upp en affär. Gnosjöföretagen har en egen yta mitt i lokalen. 

Ovanför monterns ingång finns texten ”Made in Gnosjö”. Det finns trädgårdsmöbler utplacerade, som inbjuder till spontana möten över en fika.

Som mässans namn antyder är deltagarna underleverantörer, vilket innebär att de inte säljer färdiga produkter eller tjänster, utan delar till någon annans produkter.

Många företag i Gnosjö arbetar med tillverkning av stora och små delar i plast, metall och plåt. Det är både för den tunga verkstadsindustrin, men även mer vardagliga föremål till hushållet eller bruksartiklar såsom hinkar, remmar och spännband. Det sägs att var man än är i världen, är man är aldrig längre än två meter från en produkt tillverkad i Gnosjö. 

– Mässan har besökare från hela världen. Det finns det exempel på företagare här som bara träffat sina kunder digitalt innan, här blir det ”live” för första gången, berättar Markus Brunner, ordförande för  Gnosjöandans näringsliv.

Föreningen startade 1947, som ett samarbete mellan företagen i bygden.

– Föreningen har varit med här på mässan i fyrtio år! Första åren var det knappt några besökare. Då fick utställarna spela fotboll här på det tomma betonggolvet istället, berättar Markus.

Rollen som ordförande har han haft i ett år. Tillsammans med styrelsen jobbar han på att hitta lösningar på stora utmaningar, bland annat kompetensförsörjning.

– Uppdraget handlar om att tillsammans är vi starkare. Genom att samarbeta och samordna kan vi hitta fördelar när vi gör affärer eller förhandlar.

Föreningen samarbetar också tätt med Gnosjö kommun. Det handlar mycket om tomtmark för expanderande företag. Men också kring det som gör platsen mer attraktiv att bo på, såsom bostäder och kommunikationer.

Hur skulle du beskriva Gnosjöandan?

– Det är en prestigelös syn på samarbete mellan företagarna här, en anda som kännetecknas av lösningsfokus. Det kan handla om att hjälpa en konkurrent som inte hinner med ett jobb, eller att gå ihop och samarbeta om man inte klarar av ett jobb på egen hand. Ett annat praktiskt exempel är att personal och maskiner kan lånas ut mellan varandra för att klara av produktionstoppar eller driftstopp. Gnosjöandan innebär också hårt jobb och sparsamhet.

Hur blir det då för den berömda andan i framtiden? Markus konstaterar att den, precis som allt annat, förändras. Förr om åren gick de flesta företag i arv till nästa generation. Nu är det tvärtom så att de flesta köps upp av stora koncerner som inte kommer från bygden.

– Vi tycker det är viktigt att föra kunskapen om gnosjöandan vidare till köparna. Så att de är medvetna om att den har varit en betydande del av framgången hos företaget de nu tagit över, att de förhoppningsvis låter den fortsätta prägla verksamheten.

Den världsomspännande handeln innebär både för- och nackdelar för oss i Gnosjö. Tidigare har uppdragen ofta trillat in utan att företagarna behövt tänka på det.

– Nu tävlar de med företag runt hela jordklotet, och behöver därför bli bättre på att marknadsföra sig. Vi i föreningen brinner verkligen för att göra bygden ska fortsätta leva och utvecklas. Vi vill ge något tillbaka, det handlar inte bara om business för oss.